Lagligt eller inte
Tekniken är laglig. IPTV betyder bara att tv skickas över internet, och flera av de största svenska aktörerna gör exakt det. Frågan gäller aldrig tekniken utan rättigheterna — om den som säljer innehållet har rätt att sälja det vidare. Den frågan är svårare, och du bör inte hämta ditt svar på den från en säljare.
Vem som frågar, och varför det spelar roll
Den här sidan är skriven av en återförsäljare av IPTV. Det gör oss till fel avsändare för ett tvärsäkert besked, och vi tänker inte låtsas om något annat.
Du läser rimligen den här sidan därför att du undrar om du är på väg att göra något olagligt. Den som tjänar pengar på att du svarar nej på den frågan är precis den vars svar du bör lita minst på. Det gäller oss, och det gäller varje konkurrent som skriver "helt lagligt" med fetstil på sin startsida.
Vad vi kan göra är att beskriva vilka distinktioner frågan faktiskt innehåller och peka på var du läser lagtexten själv. Det gör vi nedan. Vad vi inte gör är att ge juridisk rådgivning, och den här sidan är inte det.
Tekniken är inte frågan
IPTV är en distributionsform: bild och ljud skickas som datatrafik över en vanlig bredbandsuppkoppling i stället för genom en parabol, ett antennuttag eller en kabel-tv-anslutning.
Det är i sig lika lagligt som att strömma musik eller att titta på en playtjänst, och det är samma teknik som flera stora och fullt reguljära svenska tv-leverantörer använder. Ingen har någonsin blivit ifrågasatt för att ha tittat på tv över bredbandet som sådant.
Att någon påstår motsatsen — att "IPTV är olagligt" — är alltså en sammanblandning. Det är ungefär som att säga att e-post är olagligt därför att det går att skicka olagliga saker med det.
Rättigheterna är frågan
Det som avgör är om det finns en obruten kedja av avtal från den som äger innehållet till den som visar det för dig. Upphovsrätten reglerar vem som får göra ett verk tillgängligt för allmänheten, och den som gör det utan avtal gör det utan rätt.
Två saker är värda att förstå om den kedjan:
| Vad som gäller | Varför det är svårt | |
|---|---|---|
| Den som sänder | Behöver avtal med rättighetsinnehavaren | Kedjan är sällan synlig utifrån |
| Den som säljer vidare | Behöver rätt att återförsälja | Flera led förekommer |
| Den som tittar | Rättsläget är mer sammansatt | Beror på omständigheter, inte på tekniken |
| Priset | Säger ingenting | Både lagliga och olagliga tjänster är billiga |
| Att tjänsten finns kvar | Säger ingenting | Många drivs länge innan något händer |
Den tredje raden är den du undrar över, och den är den vi är sämst lämpade att svara på. Svensk upphovsrätt riktar sina tydligaste förbud mot tillgängliggörandet — alltså mot den som sänder eller sprider utan rätt. Hur den som enbart tar del av materialet ska bedömas är en mer sammansatt fråga där omständigheterna spelar roll, och den bör du läsa om hos någon annan än oss.
Var vi står
Vi är återförsäljare av ett abonnemang från ett leverantörsled. Vi är inte rättighetsinnehavare, vi är inte sändare, och vi kan därför inte gå i god för rättighetskedjan bakom varje enskild kanal i ett utbud på 29 458 kanaler.
Det är ett obekvämt svar och det är det riktiga. En leverantör i vår position som påstår att varje kanal är rättighetsklarerad påstår något den inte kan veta.
Vad vi kan stå för är det som är vårt: priserna, perioderna, leveranstiden, supporten och att vi inte skriver ut siffror vi inte har. Det står samlat på sidan om vad vi kan och inte kan belägga.
Läs själv, hos någon som inte säljer något
- Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk — hela lagtexten hos Riksdagen.
- Patent- och registreringsverket om upphovsrätt — samma sak i läsbar form.
- Konsumentverket — om dina rättigheter som köpare, vilket är en annan fråga men ofta den som blir aktuell först.
Alla tre är oberoende av oss och av branschen. Det är hela skälet till att den här sidan hänvisar dit i stället för att sammanfatta lagen med egna ord.